Jag slog på tv:n för att titta en liten stund på Trumps presidentinstallation.
Båda barnen tittade till på skärmen och började skratta samtidigt.
"Vilken rolig farbror!" utbrast Pyret, medan Polarn fnissade och började härma hans kroppsspråk när han höll tal.
Eftersom jag försöker lära dem att man inte ska håna människor så påpekade jag att man inte ska göra så, eller säga så.
Fast det satt fasiken långt inne, för det är näst intill omöjligt att ta mannen på allvar, och det är oroväckande att man inte kan ta en av världens mäktigaste människor på allvar. Det är väl en försvarsmekanism.
När något är så väldigt mycket på allvar som det här, så är det kanske lättare att ta till skratt. När något är så overkligt som det här, blir det kanske lätt att börja fnissa.
Fast barnen vet ju inte vad han sagt och gjort som gör honom så overklig, de skrattade ändå. Men man ska inte skratta åt människor som ter sig lustiga, det är viktigt att lära barnen det, så att de inte blir sådan människor som den nya presidenten är. Han skrattar åt andra människor som ter sig lustiga, det är en av alla saker gör honom till en otäck människa.
Jag fick huvudvärk medan jag lite kort tittade på installationen och en stund efter jag lagt mig vaknade jag med en grandios migrän. Jag har aldrig haft så här illa förut, med två ställen som värkte så jag ville kapa av mig huvudet. Det slutade med kräkningar, efter allt för lång plåga. Idag känner jag mig mörbultad och bakis. Jag vet att det beror på att jag har ägglossning, men det är lätt att tro att det var en Trump-utlöst migrän och jag är säker på att många vaknar med en känsla av att vara mörbultade och känna sig bakis idag. Typ halva USA och världen.
Kommentarer