Jag har gått hela dagen och varit förbannad över den där jäkla hemtentan. Så dumt utformad, så dumma krav, så dum kurs. När jag diskuterat olika punkters vara eller icke vara med pluggkompisarna har jag haft lust att kasta ut datorn genom fönstret. Allt ska vara med, men på bara 5 sidor, så vad kan man då ta bort?
Fast nu känns det plötsligt okej.
Kan hända att sista redovisningen för sista grupparbetet är imorgon, och det är inte ens ett grupparbete, eller en redovisning.
Kan hända att jag börjar få någon slags överblick över arbetet, fast jag inte är medveten om det än.
Kan hända att det går framåt, trots allt.
Kan hända att jag helt missuppfattat allt och därför fått någon vag, men helt felaktig, känsla av att det här kan gå.
Kan hända att jag totalt gett upp och bara inte bryr mig längre.
Oavsett vilket, det är skönt att spänningen släppt och ilskan ebbat ut. Soundtracket i mitt huvud har gått från "Die m.f. die" till "Sunshine and lillipops".
Eller så kanske det bara är den psykiska kollapsen som sent omsider inträffar.
Kommentarer