Fortsätt till huvudinnehåll

Leka tillsammans.

Vi hade en playdate idag med mammakompisen.
Polarn var taggad till tusan innan, hon satt och detaljstyrde tillverkningen av ett halsband som lekkompisen skulle få. Jag skulle leta fram specifika pärlor och blev lagom dumförklarad när jag föreslog vissa pärlor, för de tyckte ju inte kompisen om ju.
Sen kom A, de var lite reserverade  men vi fick dem att sätta sig och pärla halsband tillsammans. När intresset svalnade gick vi över till pärlplattor. Pyret fastnade i pärlandet totalt, Polarn försökte sitt bästa för att få ut så många pärlor som möjligt på golvet och A ledsnade. Men se det var en liten kamp att få Polarn att överge sitt pärlande för att göra något som alla gillade. Till sist satte jag ner foten eftersom jag höll på att få psykbryt över att Polarn hade ut pärlor överallt hela tiden.
Jag råkade dock nämna att Pyret kunde fortsätta pärla när Polarn sov, så när syrran slocknade, efter att de tre korta viljorna ätit lunch med god aptit, så var pärlplattan det första hon tänkte på.
Pyret pärlade och A pysslade med dockan och tittade på tv. Det gick minsann inte att få henne att göra något som skulle intressera A också. Pinsamt.
När det var dags för A att dra sig hemåt var Pyret till sig i trasorna över att prova den målarbok hon fått av A. Det gjorde hon med samma frenesi som hon brukar ge sig in i saker, medan jag lagade middag, samtidigt som hon satt och talade om hur roligt det varit att A hälsat på.
Jaså? Kul att hon gillade sällskapet medan hon pillade med sina pärlor.

Själv kan jag inte klaga, jag fick hänga med mammakompisen hela dagen, det gör gott för själen. Speciellt eftersom kvällen verkar bjuda på feber och värk i kroppen, kanske så att jag inte ska hinna jobba undan lite plugg innan julen, utan istället ligga utslagen med Alvedon som bästa kompis.
Kompisar. Ibland blir de inte som man har tänkt sig men det kan ju bli bra ändå.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Men herregud!

Pyret behövde ett par nya jympaskor. Hur svårt ska det vara. Svårt. Jätte-jätte-jättesvårt. Hon ville ha jympaskor med glitter på. Och guld. Vi lovade ingenting och förklarade att vi inte kunde bestämma vad det fanns för skor i affärerna, eller i vilka storlekar. Första affären. Hon hittar ett par svarta skor med glitter som jag också tyckte var okej. Men inte 600 kronor okej. Sen hittade hon ett par med glitter-ränder i regnbågens alla färger som jag tyckte var way out there och heller inte värda 800 pix. Andra affären. Ett par Frost-glitter-jympaskor och ett par guldglitter-jympaskor blev till stooora förälskelser, men fanns bara i storlek 25 och uppåt. Pyret ska ha 24. Tredje affären. Igen, jävla Frost-glitter-jympaskor i storlek 25 och uppåt. Inga andra skor duger än de i guld och med Frost vid det här laget. Inga som helst förkl...

Tänk positivt.

Tentan är klar och inskickad! Eller "klar",  jag vet ju i och för sig inte om jag har skrivit det läraren tyckte att jag skulle. Men imorgon har vi redovisning för grupparbetet, sen är skolan slut! Eller "slut" är den ju inte förrän nästa sommar. Men det är sommarlov! Eller "lov",  jag börjar ju jobba på måndag. Men det är ledig helg! Eller "ledig" är man väl aldrig med barn. Men det är fredag! Fredag är det, ingen kan ändra på det!!

Dagens kapning

Morsin hade varit i maskopi med mamsen, papsen och Bobo och kuppat in sig på en fika efter jobbet. Så jag fick brygga kaffe för 4 istället för 2 och stå ut med att vara obekväm en stund när denna överlämnades: Så nu ska jag välja smycke i Maria Nilsdotters magiska butik. Fast jag vet ju redan vad jag ska välja.  Arvsmassorna ville fira i förskott de med; Polarn hade virkat en till nalle: och Pyret fick mig att gråta: Det var ett kort och enkelt firande, oförberett och i förskott, det var nästan så att det inte blev jobbigt. Det var liksom vad jag kunde gå med på för att de som kände sig tvungna att fira fick göra det.  Nu ska jag bara ta mig igenom morgondagen lite sådär strykande i skuggorna.