Fortsätt till huvudinnehåll

Orka.

Heldagar med barnen i helgen.
Alltså. Herre. Min. Jädra. Jeeesus.
Var får de all energi ifrån!? Var!?
De får ju inte ens socker!
På något Harry Potter magiskt sätt lyckas de vara överallt, samtidigt, på alla sätt och vis med en outtröttlig förmåga att låta, konstant. Människor klagar över de där leksakerna som låter för att de är jobbiga att lyssna på. Äh! Sådana låter som valsång i jämförelse med mina arvsmassor.

Nu har ju Polarn inte helt lämnat sin mammighet än, förhandlingar om andra armars lämplighet för bärkraft, handhållning och kramar pågår för fullt men låsningarna är lika starka som i nuvarande riksdagen. Hon har också hamnat i den där perioden när hon vägrar sitta i vagn, antingen ska hon öva de korta stubbarna till ben eller så vill hon se marken från högt ovan. Ett plus det andra blir alltså att jag får gå och hålla det där korta fyllot i handen och ha sönder nästan alla muskler i hela kroppen, eller gå runt och bära på henne och ha sönder de muskler som blev över.
Yey!
Stackars Pyret ville hjälpa till genom att hålla Polarn i handen på dagens promenad men blev tok-dissad. Det gjorde henne lite ledsen. Så vi försökte verkligen att få Polarn att gilla idén men fick ge upp eftersom hon tände sin mikromillimeter långa stubin och fick ett utbrott. Det tionde den timmen.

Inte sover de dsgtid heller.
Polarn slocknar väl till någon kort stund men Pyret sover inte alls de dagar hon är ledig, oavsett hur mycket vi aktiverar henne. Vilket får oss att ytterst naivt, varenda gång, tänka att de kommer somna tidigt. De somnar exakt samma tid oavsett om de har sovit under dagen eller inte. Den enda skillnaden blir att de är fasiken så mycket tjurigare de sista två-tre timmarna. Vi också, eftersom vi var eviga gång bygger upp en fantasi om tidig kvällsfika och sitter i över en timme och väntar på att de ska bli trötta någon gång.

Fast det är ju skönt att få helg. Så att man får vila upp sig menar jag. I motsats till att sitta och prata om Marx, fika, äta lunch, snacka skit och ha lite tentaångest hela dagarna. Jodåsatte.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Men herregud!

Pyret behövde ett par nya jympaskor. Hur svårt ska det vara. Svårt. Jätte-jätte-jättesvårt. Hon ville ha jympaskor med glitter på. Och guld. Vi lovade ingenting och förklarade att vi inte kunde bestämma vad det fanns för skor i affärerna, eller i vilka storlekar. Första affären. Hon hittar ett par svarta skor med glitter som jag också tyckte var okej. Men inte 600 kronor okej. Sen hittade hon ett par med glitter-ränder i regnbågens alla färger som jag tyckte var way out there och heller inte värda 800 pix. Andra affären. Ett par Frost-glitter-jympaskor och ett par guldglitter-jympaskor blev till stooora förälskelser, men fanns bara i storlek 25 och uppåt. Pyret ska ha 24. Tredje affären. Igen, jävla Frost-glitter-jympaskor i storlek 25 och uppåt. Inga andra skor duger än de i guld och med Frost vid det här laget. Inga som helst förkl...

Tänk positivt.

Tentan är klar och inskickad! Eller "klar",  jag vet ju i och för sig inte om jag har skrivit det läraren tyckte att jag skulle. Men imorgon har vi redovisning för grupparbetet, sen är skolan slut! Eller "slut" är den ju inte förrän nästa sommar. Men det är sommarlov! Eller "lov",  jag börjar ju jobba på måndag. Men det är ledig helg! Eller "ledig" är man väl aldrig med barn. Men det är fredag! Fredag är det, ingen kan ändra på det!!

Dagens kapning

Morsin hade varit i maskopi med mamsen, papsen och Bobo och kuppat in sig på en fika efter jobbet. Så jag fick brygga kaffe för 4 istället för 2 och stå ut med att vara obekväm en stund när denna överlämnades: Så nu ska jag välja smycke i Maria Nilsdotters magiska butik. Fast jag vet ju redan vad jag ska välja.  Arvsmassorna ville fira i förskott de med; Polarn hade virkat en till nalle: och Pyret fick mig att gråta: Det var ett kort och enkelt firande, oförberett och i förskott, det var nästan så att det inte blev jobbigt. Det var liksom vad jag kunde gå med på för att de som kände sig tvungna att fira fick göra det.  Nu ska jag bara ta mig igenom morgondagen lite sådär strykande i skuggorna.