Fortsätt till huvudinnehåll

Men det här vet ju jag.

Jag kan väl erkänna att det har hänt någon gång (men absolut inte flera (eller flera men det pratar vi inte om, okej)) att en person har frågat om vägen och jag bombsäkert pekat dom i en riktning, låt oss säga höger. För att sen komma på, för sent, att jag riktat in dom mot fel slutmål,  jag skulle alltså pekat åt vänster.

Ja, det är skittaskigt och pinsamt.

Nu kom jag bara att tänka på min stundande tenta. Det finns nog en viss risk att jag kommer svara, bombsäkert, höger bara för att komma hem och komma på att jag borde sagt vänster.
Vi sitter och tentapluggar i skolan och jag känner ganska ofta att Det här kan jag! men det betyder ju inte på något sätt att jag sen på den faktiska tentan svarar väldigt rätt, men på fel fråga så att säga.
Jag kan ju för guds skull inte ens hålla isär mina egna ungar, hur ska jag då hålla isär ett gäng döda gubbar och deras flummiga tankar.

Men jag kan ju det här, det var ju han.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Men herregud!

Pyret behövde ett par nya jympaskor. Hur svårt ska det vara. Svårt. Jätte-jätte-jättesvårt. Hon ville ha jympaskor med glitter på. Och guld. Vi lovade ingenting och förklarade att vi inte kunde bestämma vad det fanns för skor i affärerna, eller i vilka storlekar. Första affären. Hon hittar ett par svarta skor med glitter som jag också tyckte var okej. Men inte 600 kronor okej. Sen hittade hon ett par med glitter-ränder i regnbågens alla färger som jag tyckte var way out there och heller inte värda 800 pix. Andra affären. Ett par Frost-glitter-jympaskor och ett par guldglitter-jympaskor blev till stooora förälskelser, men fanns bara i storlek 25 och uppåt. Pyret ska ha 24. Tredje affären. Igen, jävla Frost-glitter-jympaskor i storlek 25 och uppåt. Inga andra skor duger än de i guld och med Frost vid det här laget. Inga som helst förkl...

Tänk positivt.

Tentan är klar och inskickad! Eller "klar",  jag vet ju i och för sig inte om jag har skrivit det läraren tyckte att jag skulle. Men imorgon har vi redovisning för grupparbetet, sen är skolan slut! Eller "slut" är den ju inte förrän nästa sommar. Men det är sommarlov! Eller "lov",  jag börjar ju jobba på måndag. Men det är ledig helg! Eller "ledig" är man väl aldrig med barn. Men det är fredag! Fredag är det, ingen kan ändra på det!!

Dagens kapning

Morsin hade varit i maskopi med mamsen, papsen och Bobo och kuppat in sig på en fika efter jobbet. Så jag fick brygga kaffe för 4 istället för 2 och stå ut med att vara obekväm en stund när denna överlämnades: Så nu ska jag välja smycke i Maria Nilsdotters magiska butik. Fast jag vet ju redan vad jag ska välja.  Arvsmassorna ville fira i förskott de med; Polarn hade virkat en till nalle: och Pyret fick mig att gråta: Det var ett kort och enkelt firande, oförberett och i förskott, det var nästan så att det inte blev jobbigt. Det var liksom vad jag kunde gå med på för att de som kände sig tvungna att fira fick göra det.  Nu ska jag bara ta mig igenom morgondagen lite sådär strykande i skuggorna.