Jag måste säga att jag har haft tur som har träffat så fina människor. Såna som gör det där som är så svårt; som lyssnar när man behöver ventilera, berätta, gnälla och vara ynklig, utan att komma med pekpinnar, förslag eller råd. Såna som bara bekräftar, lyssnar och låter en gnälla av sig, för det är allt som behövs.
När man har gnällt färdigt blir allt det jobbiga, tunga, tråkiga, ledsamma eller svåra som nätternas skuggor på morgonen; klara, tydliga och inte alls lika stora.
Med lite ventilation inser man att det jobbiga inte alls är så jobbigt, att ens känslor är helt normala, att man vet vad som behövs, att man orkar lite till, att det finns lösningar på alla problem, att mitt i en känsla kanske man överdriver ibland och att det alltid blir bättre.
Jag är glad att jag har människor som låter mig vara ynklig i några minuter för jag tror helt och fullt på att man behöver gnälla av sig och få ur sig de jobbigaste tankarna och känslorna för att inte tappa förståndet. Gnäll fyller en viktig funktion och de som lyssnar på gnället och tar det för det odramatiska, vanliga, behövliga gnället det är, är ännu viktigare.
Ett riktigt stort, välfyllt påskägg till de som lyssnar.
Pyret behövde ett par nya jympaskor. Hur svårt ska det vara. Svårt. Jätte-jätte-jättesvårt. Hon ville ha jympaskor med glitter på. Och guld. Vi lovade ingenting och förklarade att vi inte kunde bestämma vad det fanns för skor i affärerna, eller i vilka storlekar. Första affären. Hon hittar ett par svarta skor med glitter som jag också tyckte var okej. Men inte 600 kronor okej. Sen hittade hon ett par med glitter-ränder i regnbågens alla färger som jag tyckte var way out there och heller inte värda 800 pix. Andra affären. Ett par Frost-glitter-jympaskor och ett par guldglitter-jympaskor blev till stooora förälskelser, men fanns bara i storlek 25 och uppåt. Pyret ska ha 24. Tredje affären. Igen, jävla Frost-glitter-jympaskor i storlek 25 och uppåt. Inga andra skor duger än de i guld och med Frost vid det här laget. Inga som helst förkl...
Kommentarer