För hennes skull.

Det blev en lättare natt och väderprognosen utlovade sol så vi packade en matsäck, tryckte ner barnen i vagnen och drog till Skansen.
Planen var att tillgodose pyrets lätt absurda besatthet vid djur och kanske ge henne en hel dag av skoj och uppmärksamhet för att döva mitt dåliga samvete över alla "Du får vänta lite, mamma ska bara mata/byta/trösta syster."
Vädret höll definitivt vad som utlovats och pyret fick hoppa och skutta av glädje över pippi, kossa, gris, toto-häst, kanin, fisk och alla människor.
Jag fick tillfälle att öva på att bli en sån där cool morsa som låter ungen springa av sig, utforska på egen hand och lära sig saker alldeles själv.
Lite läskigt bara när man har ett barn som kutar iväg som en orädd iller med för högt koffein intag. Hon är ju typen som om man ropar på henne, vinkar hej då och går åt andra hållet så vinkar hon glatt tillbaks och fortsätter bekymmersfritt med sitt äventyr.
Jag ser ond bråd död framför mig och håller ett litet tag i luvan på hennes tröja. Skit i att vara cool morsa.
Nu fick i alla fall den lilla damen gå massor, se massor och vara ute nästan hela dagen. Lite bra morsa är man väl då.
Lite trött, slut och öm morsa är man också.