"Plötsligt händer det!" som reklamen säger.
-Alla stjärnor var i rätt tecken.
-Inga A-brunnar trampades på.
-Inga svarta katter korsade vägen.
-Inga skosulor nuddade sprickor.
-Jag hade rätt attityd gentemot universum.
-Jag fick tillbaka vad jag sände ut.
Eller så går vi på den moderna linjen och säger att hormonerna var i schack idag. Oavsett vad, jag hade en riktigt bra dag. Missförstå mig inte, det var inget extravagant, inget att förundras över egentligen, det var bara bra.
Hela arbetsdagen flöt på, allt gick som det skulle och jag hann precis göra varje moment fast det var mycket att göra. Jag kände mig produktiv, hjälpsam och kompetent.
Promenaden hem gick ovanligt lätt, jag kände mig mindre ansträngd än på länge. När jag kom hem orkade jag fixa middagen utan problem och alla åt ordentligt och hjälptes åt. Till och med Lillfjant och Ännumindrefjant satt lugnt och väntade på mat.
Efter kvällsträningen var jag trött, men inte helt slutkörd och fast det blev lite sent sänggående så kunde Arvsmassorna låta bli att käbbla.
Jag blir nästan vidskeplig och får en känsla av att vilja använda samma saker imorgon för att inte riskera att rubba den här ordningen i universum. Men så kommer jag på att jag inte är ensam i universum och att någon annan också kommer påverka det, så då släpper jag känslan. Jag nöjer mig med att ha haft en bra dag, även om det bara är hormoner som har rusat iväg och gjort mig halvblind och extra tålmodig snarare än att något kraftfält skapat dagen med stjärnor på rätt plats på himlavalvet.
Kommentarer