Rysligt trevligt

Tillsammans med Cous-cous stod vi i kö innan portarna ens öppnat. Vädret var lagom grått och dystert för att passa in i att besöka Kolmårdens Halloween. Det hade på riktigt inte blivit särskilt effektfullt om solen hade skinit som den gjorde igår.

Arvsmassorna var inte helt överens om vilken nivå av Halloween de ville utsättas för, så vi började med de mer barnvänliga delarna som Drakskogen och Pumpadalen, för att inte tala om att se alla djur.

Snöleoparder!

Pyret hade innan vi åkte tänkt gå med Cous-cous i det lite rysligare delarna, de upplevelse aktiviteter de arrangerat. Men när det var dags att gå in i den första: Hospitalet, ville hon att vi så kallade vuxna skulle testa först. Och nä, jag tror inte att hon skulle uppskatta att gå på knölig mark i mörka trånga utrymmen med skådespelare som skriker och skräms. Cous-cous och jag testade på Bakgården också och fick hoppa ännu lite mer när några skrämdes. De får ju lätt mig att tappa kontrollen genom att göra det mörkt. När jag ser dåligt får jag dålig balans och blir fullt fokuserad på att inte ramla, vilket är min största rädsla. Om någon bankar till eller hoppar fram och skriker då så blir jag helt klart överraskad.

Pyret vågade testa första utomhusdelen av Värdshuset, men ville till sist inte gå in i huset. 

Inte fick stackars Cous-cous med sig någon upp i Wildfire heller, men jag och Pyret följde med henne i Godiståget och jag och Polarn åkte mini-fritt fall. Så alla var lite modiga här och där.

Dessutom kunde vi alla njuta av lugna aktiviteter tillsammans, som att åka gondolerna

och att njuta av en god och vällagad buffé i Hyllan.

När mörkret föll avrundade vi med att gå på Eldshow.

Riktigt snyggt och stämningsfullt. Om det inte vore för att sällskapet bakom pratade högt genom hela föreställningen, det förstörde upplevelsen en del.

Efter 7 timmar i parken gav vi upp, vi var alla helt slut. Men vilken dag, så himla roligt! 

Och Pyret gjorde oss alla till medlemmar i Röd panda-klubben.