Fortsätt till huvudinnehåll

Stort, och extremt bra tajming.

Pyret ska ha fotografering i skolan imorgon. Det tycker hon är stort.
Efter skolan ska hon till en kompis på Tacokväll.
Det tycker hon är bortom stort.

Båda sakerna har fått den stora lilla arvsmassan att lägga mycket tid den senaste veckan på att planera för vilka kläder hon ska ha på sig. Trots ett intensivt arbete från mitt håll, i flera år nu, så har det starka intresset för kläder inte lagt sig.

När hon redan igår ville välja kläder till denna dag kämpade jag mellan att hon självklart får ha sin stil, och hur ska man få henne att välja något annat. Jag tycker själv att jag har ett enormt tålamod med båda arvsmassornas val av utstyrsel, förutom ett välkänt motstånd mot leggings som vanliga byxor. Men samtidigt så ska detta tillfälle förevigas. Lösningen blev att jag hämtade henne och efter skolan gick vi till Lindex.

Snabbt som blixten hittade hon den här tröjan:


Byxor blev lite knepigare för någon med så väldigt petig smak. Men så plötsligt fanns ju de där byxorna hon drömt om sedan i somras. Sådana som hon provat i en annan affär men bara fanns i 128, och det var för stort. Här fanns de också som minsta storlek 128, men vi chansade och provade, och de passade. Jag tror inte jag har sett henne så lycklig på år och dar.

Det skrämmer mig lite att hon är så otroligt medveten om vad hon vill ha på sig. Men också att hon så uppenbart sneglar på de lite äldre tjejerna i vad hon anser är rätt stil.

Jag fortsätter tjata om att kläder kan vara fina, men det gör inte en person fin. Personer är fina för hur de är som vänner och människor, det sitter inte i hur de ser ut. Jag fortsätter också att försöka undvika att prata om vad andra har för kläder på sig. Och när jag pratar om hur jag har valt kläder så pratar jag om att ha kläder som jag tycker passar för vad jag ska göra, om de är varma eller svala, eller om de är sköna. Det verkar vara en liten motpol i jämförelse med hur det pratas på skolan, redan bland 6-åringar, men kanske går tjatet in och bygger ett litet bo i hennes undermedvetna.

Och när jag köper kläder för att det ska vara fotografering, så förklarar jag det med att det händer så sällan att det är fotografering och Tacokväll hos kompisen på samma dag, så då kan man få nya kläder. Och att hon har vuxit ur de flesta byxorna under sommaren.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Men herregud!

Pyret behövde ett par nya jympaskor. Hur svårt ska det vara. Svårt. Jätte-jätte-jättesvårt. Hon ville ha jympaskor med glitter på. Och guld. Vi lovade ingenting och förklarade att vi inte kunde bestämma vad det fanns för skor i affärerna, eller i vilka storlekar. Första affären. Hon hittar ett par svarta skor med glitter som jag också tyckte var okej. Men inte 600 kronor okej. Sen hittade hon ett par med glitter-ränder i regnbågens alla färger som jag tyckte var way out there och heller inte värda 800 pix. Andra affären. Ett par Frost-glitter-jympaskor och ett par guldglitter-jympaskor blev till stooora förälskelser, men fanns bara i storlek 25 och uppåt. Pyret ska ha 24. Tredje affären. Igen, jävla Frost-glitter-jympaskor i storlek 25 och uppåt. Inga andra skor duger än de i guld och med Frost vid det här laget. Inga som helst förkl...

Tänk positivt.

Tentan är klar och inskickad! Eller "klar",  jag vet ju i och för sig inte om jag har skrivit det läraren tyckte att jag skulle. Men imorgon har vi redovisning för grupparbetet, sen är skolan slut! Eller "slut" är den ju inte förrän nästa sommar. Men det är sommarlov! Eller "lov",  jag börjar ju jobba på måndag. Men det är ledig helg! Eller "ledig" är man väl aldrig med barn. Men det är fredag! Fredag är det, ingen kan ändra på det!!

Dagens kapning

Morsin hade varit i maskopi med mamsen, papsen och Bobo och kuppat in sig på en fika efter jobbet. Så jag fick brygga kaffe för 4 istället för 2 och stå ut med att vara obekväm en stund när denna överlämnades: Så nu ska jag välja smycke i Maria Nilsdotters magiska butik. Fast jag vet ju redan vad jag ska välja.  Arvsmassorna ville fira i förskott de med; Polarn hade virkat en till nalle: och Pyret fick mig att gråta: Det var ett kort och enkelt firande, oförberett och i förskott, det var nästan så att det inte blev jobbigt. Det var liksom vad jag kunde gå med på för att de som kände sig tvungna att fira fick göra det.  Nu ska jag bara ta mig igenom morgondagen lite sådär strykande i skuggorna.