Förlåt.

Jag har säkert varit lite frånvarande. Varit usel på att höra av mig. Disträ. Otillgänglig. Tråkig.

Det finns inga ursäkter, verkligen inte, men om jag får så vill jag ge ett litet axplock av mitt liv det senaste året, för att försöka förklara.

Här, bland annat, har min hjärna varit:

Här, bland annat, har mitt hjärta varit:

Men förlåt, jag har verkligen varit dålig på att kombinera det där med allt annat som är så himla viktigt i livet. 

Jag hade hoppats på att kunna säga att jag ska bli bättre på det nu, men eftersom det bara blir mer att göra med både det som hjärnan, såväl som det som hjärtat, pysslar med så vågar jag inte lova något. Istället oroar det mig allt mer att jag försakar för mycket.