Hår.
Hur satan i gatan kan det vara så stor del av ens liv?
Hade besök av Ellegulle idag som varit och fixat ny frippa och jag blev så avundsjuk att jag höll på att smälla av. Jag skulle inte kunna likadan dösnygg frisyr för att:
- Jag har korkat hårfäste.
- Jag passar inte i den färgen.
- Jag skulle varken hinna eller orka fixa den varje dag.
- Jag har en tjusig gloria av utväxt efter preggo-tiden.
- Jag har inte tålamod för att gå så ofta till frisören som den kräver.
Det jag blev avundsjuk på var att hon hade en frisyr som passade henne så där perfekt, och som var en frisyr. Jag har ju bara hår, fast jag vill också ha en frisyr.
Så nu har jag haft en massa timmar av hårångest och därmed glömt mina andra bekymmer för en stund. Jag har dock inte kommit fram vad jag ska göra med det där skatboet jag har högst upp och kommer väl aldrig göra det heller.
Vad gör man när håret bara hänger och hänger? Deppar.
Pyret behövde ett par nya jympaskor. Hur svårt ska det vara. Svårt. Jätte-jätte-jättesvårt. Hon ville ha jympaskor med glitter på. Och guld. Vi lovade ingenting och förklarade att vi inte kunde bestämma vad det fanns för skor i affärerna, eller i vilka storlekar. Första affären. Hon hittar ett par svarta skor med glitter som jag också tyckte var okej. Men inte 600 kronor okej. Sen hittade hon ett par med glitter-ränder i regnbågens alla färger som jag tyckte var way out there och heller inte värda 800 pix. Andra affären. Ett par Frost-glitter-jympaskor och ett par guldglitter-jympaskor blev till stooora förälskelser, men fanns bara i storlek 25 och uppåt. Pyret ska ha 24. Tredje affären. Igen, jävla Frost-glitter-jympaskor i storlek 25 och uppåt. Inga andra skor duger än de i guld och med Frost vid det här laget. Inga som helst förkl...
Kommentarer