Vi tänkte att vi skulle aktivera våra avkommor lite grann, jag och M, så avkommor och bihang släpades med till Spårvagnsmuseet. När ungarna är så små att man aldrig vet vad de kommer gilla så känns en aktivitet där entrén kostar 50 pix som ett vettigt val.
En något hajpad minitågs färd, smaklös lunch och många inte senare tog vi oss hemåt igen i snålblåsten. Men ungarna klättrade upp och hoppade ner, åkte det menlösa tåget och tittade på när leksakstågen åkte i vad som kändes som hundra varv, så jag tror faktiskt att de uppskattade det.
Jag glömde bort min nuvarande lite crappy fysiska status och tänkte inte på att en promenad genom halva söder, knata runt och halva tiden bära och lyfta Pyret, för att sen promenera tillbaka genom halva söder kan kännas lite. Lite trött och mör är jag kanske nu. Fast vad fasen, att vi lyckade med konststycket att få med båda ungarna kommunalt, hålla den stora vaken vid rätt tid och få henne att somna enligt planerna, få den lilla att sova vid rätt tid och vara nöjd när hon var vaken, utfodra båda och byta blöjor utan att någon smärre katastrof inträffade känns ju lite pepp. Guldstjärna på det.
Pyret behövde ett par nya jympaskor. Hur svårt ska det vara. Svårt. Jätte-jätte-jättesvårt. Hon ville ha jympaskor med glitter på. Och guld. Vi lovade ingenting och förklarade att vi inte kunde bestämma vad det fanns för skor i affärerna, eller i vilka storlekar. Första affären. Hon hittar ett par svarta skor med glitter som jag också tyckte var okej. Men inte 600 kronor okej. Sen hittade hon ett par med glitter-ränder i regnbågens alla färger som jag tyckte var way out there och heller inte värda 800 pix. Andra affären. Ett par Frost-glitter-jympaskor och ett par guldglitter-jympaskor blev till stooora förälskelser, men fanns bara i storlek 25 och uppåt. Pyret ska ha 24. Tredje affären. Igen, jävla Frost-glitter-jympaskor i storlek 25 och uppåt. Inga andra skor duger än de i guld och med Frost vid det här laget. Inga som helst förkl...
Kommentarer